Jaha ja, så satt man här hemma igen men vilket oväsen det är i stan, något man inte tänker på när man ständigt är hemma.

Ett ständigt brus och tillfälligt oväsen från bilar och byggjobbare hos grannen som lägger stenplattor(var är fågelkvittret)   

Men fint verkar det blir färdigt, även gräsmattan får sig en omgång jord.

Ganska synd på allt det arbete tidigare ägaren lade ned med massor av blommor och rabatter men det är väl så att det en tycker om gör inte den andre.

En vill ha blommor medan nästa bara vill ha gräsmatta så att fixa och dona inför en försäljning är ju inte värt arbetet och pengarna.

Nästan det bästa är att röja allt och sälja som en nybyggd tomt där inget finns mer än en jordhög.

Men vad har vi själva gjort, inte finns mycket kvar efter tidigare ägarna varken här i stan eller i stugan.

Fast då har vi ju haft stugan i 32 år och huset i 27   det är nu man märker att man håller på att bli äldre.

Idag då, jo tanken var att jag skulle ta hojen ned till min kompis Hans vid Höga Kusten men jag tror jag får lämna återbud, har så jäkligt ont i händer och knän.

Av någon outgrundlig anledning kommer ofta värken två dagar efter att jag gjort något särskilt, som nu då jag i lördags körde kedjesågen och delade på ett par stockar som låg i skogen, igår var det normalont men natten har varit   jobbig, det har molat och kört i kroppen och så fort jag lagt mig stilla kommer molvärken.

Jag tror inte jag är kapabel att köra MC dessa 15 milen.

Det får bli en dag hemma i stillhet och kanske kolla nätet efter en lämplig vedklyv att ha i stugan.

Men där möter jag ett visst motstånd så det slutar nog med att familjen får handklyva den vresiga veden som nu ligger på gräsmattan, lycka till med arbetet fru och barn.

Sköt om dig och ta det lungt i trafiken.